En sen kväll i vitt

Usch och fy säger jag! Hur kan det vara mitten (nästan) av Maj och ligga ett lager av snö på marken? Helt ofattbart, och jag skyller ALLT på Al Gore. Det var han som började prata om klimatförändringarna, och nu är de här – och bråkar med min vår, med MIN vår. Orättvist och jag känner att världen, Al och hela universum har tappat fokus – jag är inte längre centrum, allt kretsar inte längre kring mig. Så det kan bli.

Trots min nyfunna insikt om min icke-centrala roll i detta skämt till kosmos tänker jag fortsätta att låtsas som om jag har en röst, något att säga till om. Hur det skall hanteras i praktiken, det är i skrivande stund oklart. Men jag anser att även i större frågor, frågor av kosmisk art, borde demokrati råda. Om jag, och många med mig, vill ha vår – då ser jag ingen anledning till att något annat skall ske. När jag nu skriver detta, då ser jag ut genom fönstret och upptäcker till mitt förtret att inget hänt, inget har ändrats alls. Kanske krävs det att man publicerar sina krav, lite som det obligatoriska brevet till tomten. Visst, han kan omöjligen LÄSA allas, men man måste ju skicka det ändå. Så kanske det är här också. Jag håller tummarna, och trycker på knappen. Töa!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s