Tag: Tomten

Oj vad tiden går

Tiden går otroligt fort och jag har helt glömt bort att skriva något på väldigt länge. Sist jag skrev var det om Tomas Di Leva, och det var i början av Maj. Jag har varit bortrest med jobbet ganska mycket, först i Tyskland och sedan i Belgien. Otroligt tråkigt och inget alls att berätta. Så jag struntar i att skriva något om det. Jag tror inte jag kommer skriva så mycket om jobb överhuvudtaget, det är inte något jag gillar att tänka på i onödan.

Idag är det Juni helt plötsligt. Det var inte länge sedan det var påsk känns det som. Och nu är det snart midsommar. Råkar man blinka så är det kanske dags för julklappar, och sommaren är helt väck. Hade jag vaknat till snö och Decembermörker nu hade inga julklappar i världen kunnat lindra min ångest. Jag behöver ljuset nu, det känner jag tydligt. Jag måste bara se till att hålla jobbet på en rimlig nivå så jag hinner med att se solen och ljuset tillräckligt mycket.

Advertisements

En sen kväll i vitt

Usch och fy säger jag! Hur kan det vara mitten (nästan) av Maj och ligga ett lager av snö på marken? Helt ofattbart, och jag skyller ALLT på Al Gore. Det var han som började prata om klimatförändringarna, och nu är de här – och bråkar med min vår, med MIN vår. Orättvist och jag känner att världen, Al och hela universum har tappat fokus – jag är inte längre centrum, allt kretsar inte längre kring mig. Så det kan bli.

Trots min nyfunna insikt om min icke-centrala roll i detta skämt till kosmos tänker jag fortsätta att låtsas som om jag har en röst, något att säga till om. Hur det skall hanteras i praktiken, det är i skrivande stund oklart. Men jag anser att även i större frågor, frågor av kosmisk art, borde demokrati råda. Om jag, och många med mig, vill ha vår – då ser jag ingen anledning till att något annat skall ske. När jag nu skriver detta, då ser jag ut genom fönstret och upptäcker till mitt förtret att inget hänt, inget har ändrats alls. Kanske krävs det att man publicerar sina krav, lite som det obligatoriska brevet till tomten. Visst, han kan omöjligen LÄSA allas, men man måste ju skicka det ändå. Så kanske det är här också. Jag håller tummarna, och trycker på knappen. Töa!